Skräddaren skulle in till Bjurholm för att uträtta några ärenden. En gumma i byn bad honom gå på apoteket och köpa ut medicin åt hennes dotter, som var ”röd om näsan”
Väl framme i Bjurholm sökte han reda på apoteket och köpte två flaskor Hoffmans droppar, vilka innehöll sprit, så gubben var inte sen att ta sig en hutt. Väl på väg hemåt igen blev det en hutt lite då och då, till slut var båda flaskorna tomma. Så kom han ihåg medicinen han lovat löpa åt gumman, men glömt bort. Nu var goda råd dyra. Gubben fyllde en flaska med lite vatten ur en dypöl, som innehöll både det ena och det andra.
Han lämnade flaskan till gumman som började medicinera sin flicka direkt. Efter några veckor pr4atade skräddaren med gumman, som var så glad över den suveräna medicinen han skaffat åt henne. Efter bar några dagar var flickan på benen igen, pigg och rask.
(Johan Isaksson, Bredträsk)