Oh Du härliga land En berättelse från Balsjö på 1870-talet
En familj som bodde i Norrholmsjö och levde under mycket små förhållanden, hade lockats av Amerika-febern. De sålde allt de ägde till skogsbolaget NÅAB och köpte biljertter till Amerika för all i familjen; man, hustru och två barn. Men de var inte så kunniga i läsning eller matematik, så de litade helt och fullt på klmmisionärerna både när det gällde hemmansförsäljningen och köpet av biljetterna. Amerikabåten skulle avgå från Sundsvall och resenärerna måste ta sig tid på egen hand. Det var säkert också många andra som for, så det kanske fanns hästskjutsar att tillgå. I annat fall måste de gå. De var förhoppningsfulla och upprymdas när de lämnade Balsjö och ropade. ”Farväl, du svarta Sverige” Resan var oåterkallelig, de var inställda på att de aldrig skulle återvända. Men ett par år senare kom de tillbaka, samma familj. Men nu med ett tredje barn som fötts under resan. Trots alla strapatser strålade de ändå av glädje och ropade högt ”Oh, du härliga land” då de såg Balsjö. Inga anteckningar finns, men enligt sägnen, så hade de kommit med på båten i Sundsvall, men det var ingen Amerikabåt utan den stannade i Hull på engelsk östkusten. Därifrån Fortsatte de med tåg till Liverpool, men då började motgångarna på allvar. Ingen plats fanns för dem på den stora atlant-ångaren som skulle ta dem till Amerika. Biljetterna var ogiltiga, de hade blivit grundlurade! Deras bil-jetter var förbrukade på resan till Hull. Nu stod de där i Liverpool helt utblottade, kunde inte språket och måste börja tigga sig fram. Någon hjälp fick de ändå så att de kunde följa med ett lastfartyg tillbaka till Göteborg och Sverige. Men det var ingen nöjesresa precis, de måste arbeta och fick utstå allehanda förnedring. Väl i Göteborg var de som möjligt ännu fattigare och hade svårt att göra sig förstådda. Deras enda längtan ar hemmet och hemtrakten som de lämnat. De började gå mot norr, ingen vet vad de egent-ligen fick utstå, men när det två år senare kom till Balsjö så ropade de ut i sin glädje. ”Oh, du härliga land” Den här historien som jag har återberättat, har följt med genom generationer i Balsjö. Elfrid Olofsson PS Resan är omnämnd i Hembygdsboken Bjurholm-Nordmaling sidan 564.