Byahistorier

BYAHISTORIK OCH BYAHISTORIER

– Skicka gärna in några grundfakta om din by eller historia via mail till e-post bo.leander@home.se

Abborrfors
Från Mullsjö nere i Nordmaling kom finnättlingen Isak Isaksson f 1753 och slog sig ned i Abborrfors år 1780, sedan landshövdingen  beviljat 15 firhetsår på nybygget om 4,5 seland jord å kronoallmänningen. Han och hans hustru, Anna Greta Jonsdotter, f 1757, hade bott några år i Mullsjö. innan de drog till Småbränna vid Gräsmyr, som de upptog 1776, men blev fråndömda vid avvittringen 1777. Isak Isakssons fick 7 söner Källa: Hembygdsboken Bjurholm Nordmaling sid 463 Inlagt av Bo Nilsson

Abborrtjärn

Denna by daterar sig enligt jordboken från år 1777, då nybyggaren och lappdrången  Nils Jonsson  f. 1771, från Holmsjö, erhöll landshövdigens resolution på 16 frihetsår. Den första bosättningen sägs ha ägt rum i den nu s. k. Innerbyn, eller vad som i folkmun ännu och någon gång även i 1700-talets kyrkböcker kallas Brunnsnäs. Ytterbyn upptogs senare och skall ha kallats Salberg. Ur Hembygdsboken Bjurholm-Nordmaling sid 464 inlagt av Bo Nilsson

Balsjö

Nybygget Balsjö upptogs 1762 enligt en samma år den 26 april datera resolution.

När det gäller att ange vem som verkligen var den förste nybyggaren i Balsjö, får man försöka jämka samman muntlig tradition och arkivariernas vittnesbörd. Det vill synas som om det varit två, som sida vid sida bröt de första hemmanen vid Balbergets fot.

F. hemmansägaren Olof Olofsson, f.1870, berättar, att de första brukarna av Balsjö jord var finnar. Sedan inflyttade tre djupsjöbor, och då blev det stridigheter mellan dessa och finnarna. Till slut måste finnarna ge sig iväg uppåt mot Öträsk.

I husförshörsboken för år 1763 är två familjer införda: Olof Olofsson f, 1717 och dennes hustru Märeta Persdotter samt Jon Ersson f.1740 och dennes hustru Cecilia Jonsdotter, f.1714. Olof Olofsson och Jon Ersson var båda från Djupsjö.
Faktaunderlag: Hembygdsboken Bjurholm-Nordmaling. Sid 481-482 En historia som visar behov av skräddare i byn  Se historier v 34 2011 (Bengt Lindberg, Balsjö)

Oh Du härliga land
En berättelse från Balsjö på 1870-talet

En familj som bodde i Norrholmsjö och levde under mycket små förhållanden, hade lockats av Amerika-febern. De sålde allt de ägde till skogsbolaget NÅAB och köpte biljertter till Amerika för all i familjen; man, hustru och två barn. Men de var inte så kunniga i läsning eller matematik, så de litade helt och fullt på klmmisionärerna  både när det gällde hemmansförsäljningen och köpet av biljetterna.
Amerikabåten skulle avgå från Sundsvall och resenärerna måste ta sig tid på egen hand. Det var säkert också många andra som for, så det kanske fanns hästskjutsar att tillgå. I annat fall måste de gå. De var förhoppningsfulla och upprymdas när de lämnade Balsjö och ropade. ”Farväl, du svarta Sverige”  Resan var oåterkallelig, de var inställda på att de aldrig skulle återvända. Men ett par år senare kom de tillbaka, samma familj. Men nu med ett tredje barn som fötts under resan. Trots alla strapatser strålade de ändå av glädje och ropade högt ”Oh, du härliga land” då de såg Balsjö.
Inga anteckningar finns, men enligt sägnen, så hade de kommit med på båten i Sundsvall, men det var ingen Amerikabåt utan den stannade i Hull på engelsk östkusten. Därifrån Fortsatte de med tåg till Liverpool, men då började motgångarna på allvar. Ingen plats fanns för dem på den stora atlant-ångaren som skulle ta dem till Amerika. Biljetterna var ogiltiga, de hade blivit grundlurade! Deras bil-jetter var förbrukade på resan till Hull. Nu stod de där i Liverpool helt utblottade, kunde inte språket och måste börja tigga sig fram. Någon hjälp fick de ändå så att de kunde följa med ett lastfartyg tillbaka till Göteborg och Sverige. Men det var ingen nöjesresa precis, de måste arbeta och fick utstå allehanda förnedring.
Väl i Göteborg var de som möjligt ännu fattigare och hade svårt att göra sig förstådda. Deras enda längtan ar hemmet och hemtrakten som de lämnat. De började gå mot norr, ingen vet vad de egent-ligen fick utstå, men när det två år senare kom till Balsjö så ropade de ut i sin glädje. ”Oh, du härliga land”
Den här historien som jag har återberättat, har följt med genom generationer i Balsjö.
Elfrid Olofsson
PS Resan är omnämnd i Hembygdsboken  Bjurholm-Nordmaling sidan 564.

Bredträsk (Bjurholm)
Pål Danielssson och hans familj Karin med sju kommer från Mjösjö och startar nybygge våren 1752. Bredträsket låg norr om Storsjön, där Mjösjöån rinner upp. Nybygget blev beviljata 18 frihetsår. Pål är 37 år när han kommer till Bredträsk. Aldrig förr hade någon nybyggare vågat bosätta sig på allvar så långt uppe efter denna vattenled. Källa: Bredträsk 1752 Västerbotten Bjurholm (Bredträsk 250 år 1752-2002) Inlagt av Bo Nilsson

Högås (Bjurholm)

Två bönder då, två bönder nu I slutet av 1700-talet fanns det två bönder i byn och på mitten av1900-talet var antalet 15. I dag är vi tillbaka där vi började – med två bönder i byn – med två bönder i byn. Byahandlingar och bilder berättar om byns bondeepok. Sär beskrevs det första nybygget iår 1789. ”I byn: Åkrar består av lermylla med lerbotten, har lutning såväl mot Öster som mot Wäster. En träda uppe på Berget bottn lör myrjord. Lindor som gifva godt hårdvallshö. Åkerslätt af sämre dito och Uppodlingslanmd på ler ocjh sandblandad mulljord. Utanför byn starrvall: Innerst Rödningen, vid Lilla Bahlbacken, Ny Rödningen, Tuf Röödningen, Fröken dahlen, Ytterst Rödningen, Alder Rödningen vid Ledbäcken, Aldermyr Halsen, Kall Tjällmyran ochj Lilla Bergdalen. På hela nybygget kan födas Fem kor, en häst och några små Kreatur med tillhjelp av halm och fängfoder. Källa: Hägås – en alla tiders by sid 98 (Carina S:son-Wigren) inlagt av Bo Nilsson
Norrström (Backa) Den 9 sept 1816 inställde sig Kronolänsman E.Holmström och nämndemännen Nils Pehrsson i Råsksele och Pehr Ersson i Vormträsk för att verkställa insyn av Norrströms Krononybygge i Lycksele Lappmark på begäran av Jon Andersson i Storarmsjön och Mikael Jacobsson i Ström. Mikael Jacobsson , f. 1781, bodde i Ström sedan tidigare. I prtotokollet om det nybygge som insynades vid detta tillfälle talas mest om röjningsland.
Jon Andersson, f.1777, var gift med en släkting till Mikael Jacobsson. Hon var dotter till Olof Ersson, f. 1747, ifrån Hörnsjö, bosatt i Storarmsjö.. Jon Andersson och hans son Olof drunknade i Lillarmsjö år 1830.
Den 18 jan. 1832 blev Norrströms Krononybygge skattlagt vid Lycksele Lappmarks Tingslag. Skatten blev 1/8 mantal.
Källa: Ström å Grannbya  sid 3   Infört av Bo Nilsson
Näsland
Denna by har sin upprinnelse i det nybygge, som Per Danielsson, f 1752 och hans hustru Britta Larsdotter f. 1751 upptog här på Öreälvens  norra strand år 1789. Han blev tillerkänd 30 frihetsår på nybygget (lång tid då de flesta bara fick 15-20 år). Per Danielssson var från Spölands by i Umeå socken. Ur Hembygdsboken Bjurholm-Nordmaling sid 573 inlagt av Bo Nilsson
Näsmark Näsmark är tolv år äldre än Näsland. Nybyggaren var ingen mindre än Johan Johansson-From ifrån Högland. Han skall enligt Umeå sockens jordebok haar upptagit detta nybygge år 1777, det årtal, som man återinner på så många andra av våra nybyggen. From fick 25 frihetsår för nybygget i Näsmark. Källa: Hembygdsboken Bjurholm-Nordmaling s 575 Inlagt av Bo Nilsson