Jonathan Björklund

Jonathan Björklund, född i Bjärten 1789 var en orolig

natur som satte spår efter sig var han kom. En kort tid kom
han att bo i Gamla Nordsjö, där han sökte och fick tillstånd
att gifta sig med en ung kvinna av så nära släkt att han
måste få Kungl. Maj:t tillstånd till äktenskap. Det gavs i
april 1819. År 1830 bröt han upp från Nedre Nyland för att
tillsammans med andra sockenbor från Bjurholm bege sig
till fjälltrakterna för att söka sig nybyggen. I den gruppen
fanns sådana som Samuel Hägglund från Bjurvattnet och en
man vid namn Johan Gabrielsson. Den sistnämnde var den
ende som fick frejdebetyg för att bosätta sig i Klimpfjäll, den
stuga som Björklund uppfört på ett nybygge.

Björklund for vidare upp till Gikasjön och påbörjade ett
nybygge i det som numera heter Grundfors. Där kom han i
delo med samerna p.g.a. att han rovfisk at iRansarån.
Samuel Hägglund sålde sitt nybygge till en same och for
tillbaka till hemtrakten där han blev nybyggare i Långvik,
på mark som Fällfors by avstått för nybygge.

Björklund fortsatte att röra sig mellan olika byar och
nybyggen. 1836 fanns han i Svannäs, söder om Volgsjön. Där
föddes dottern Lisa Sofia. Därefter i Matts dal , (Gaitok­
dalen?) ett nybygge som aldrig blev färdigt, vidare iStorsele,
Kittelfjäll, i Bastånsjö inom Stensele kommun. I Bastansjö
köpte han ett nybygge aven jämtlänning från Hammerdal,
Woxberg. Där torrlade han en stor myr, Attjikmyren, som
gav stora skördar och god bärgning. Han anställde dräng och
praktiserade som folklärare och visman. Framgången fick
dock snart en ände. Drängen hade fört ”skamlig” levnad med
Björklunds maka, med följd att hon födde två utomäkten­
skapliga barn. Bråk, skilsmässa och idel förvecklingar. Som
58-åring gifte han om sig med en 21-årig kvinna och fick
med henne en son.

Efter försäljningen av Bastansjö fortsatte han allt mer
med sin läkekonst. men kom ofta att få bekvmmer med
myndigheterna av olika anledningar, t.ex. för olovligt utö­
vande av läkekonsten. En tid var han bosatt i Åbyn och när
han dog som 80-åring var han skriven i Ljusvattnet.

Att Björklund hade gåvor som få andra är omvittnat.

Någon gång när länsman och fjärdingsman skulle hålla
förhör med Björklund för att få honom fast för hembränning
skulle dessa ha ”fastnat” på vägen på ett mystiskt sätt. De
kom inte loss förrän fjärdingsman gått tillbaka till Björk­
lund och vädjat om hjälp. Björklund skulle då ha ”spått” loss
fordonet så att myndighetspersonerna kunde resa tillbaka
till sitt. Slutet på den episoden skulle då ha blivit att de som
tack för hjälpen lät lägga ned det hotande åtalet mot Björk­
lund.

På liknande sätt skulle Björklund också ha kunnat skydda
sin egendom från stölder. Någon hade försökt att ta föremål
från ett av hans lass, men fastnat så illa att personen i fråga
måste ha hjälp att komma loss.

Vad som var sanning eller skrönor beträffande Jonathan
Björklunds liv och leverne må vara osagt, men helt klart
hände mycket egendomligt kring denne man.

Att han satt spår efter sig bevisas av att en mängd ter­
rängföremål i både Vilhelmina och förutvarande Stensele
kommun uppkallats efter Jonathan Björklund.