Jonathan Björklund gjorde sig rätt vida känd som en folkläkare av den gamla stammen, vilken även nyttjade övernaturliga medel i sin läkekonst.
På trollfinnars vis såg han saker och ting i förväg och ofta rakt igenom väggar och stängsel. Hans läkarbok lär finnas i behåll hos hemmansägare Adolf Johansson i Näsmark.
Omkring 1825 flyttade Björklund till Nedre Nyland, där han en tid var dräng hos sin broder nybyggaren Erik Mårtensson. Drängskapet stred dock tydligen mot de nybyggarfinska principer, som säkert gått i arv till Jonathan Björklund. Hans håg stod till vidderna upp i Vilhelmina lappmark, där han hört att stora möjligheter skulle finnas till goda och fiskrika
anläggningar. Han och flera andra bjurholmsbor, bl. a. Samuel Nathanaelsson-Hägglund, f. 1797, från Häggnäs, skulle komma att hamna som nybyggare långt uppe i Vilhelminas fjällbygder.
Vid sockenstämma i Vilhelmina den 29 september 1832 anmälde kyrkoherde P. O~ Grönlund att följande personer anmält sig till inflyttning i församlingen.
1. Zackarias Bång med hustru och barn, från Degerfors.
2. Johan Rask med hustru och barn, från Bjurholm.
3. Jonathan Björklund med hustru och barn, från Bjurholm.
4. Samuel Nathanaelsson med hustru, från Bjurholm.
5. Lars Andersson med hustru och barn, från Torps socken, Medelpad
6. Johan Edman med hustru och barn, från Umeå, tidigare nybyggare i
Forsnäs i Bjurholms socken.
7. Nils Jakob Sjölin från Bjurholm, som dock säges ha rymt till Norge
och där vistats under namn av Nils Johan Westerlund.
8. Johan Gabrielsson med hustru och barn, från Bjurholm.
På förfrågan om församlingen lämnade sitt bifall till deras intagande, svarade stämman, att den »väl visste att alla dessa voro fattiga, som icke längre förmått behålla sina hemman eller torp i de församlingar, därifrån de kommit och huru litet de förmådde föda sig och de sina, »varför den ansåg sig med stöd av KK 5/12 1788 »hafva fog att icke bifalla alla de andra”
Ur Hembygdboken Bjurholm-Nordmaling